En lägenhet i Uppsala upptäckte att vattnet rann långsammare än vanligt tre månader efter att reliningarbetet var klart. Fastighetsägaren hade skrivit under slutbesiktningen och betalat hela fakturan. Rörmokaren som kom för att inspektera hittade en buckla i linern som gjorde att avloppet inte hade full kapacitet.
Problemet hade inte uppstått under själva arbetet. Det hade varit där hela tiden, gömt inuti röret, men det tog tre månader innan det blev synligt i vardagen.
Fel som byggs in syns inte förrän systemet belastas
Relining fungerar genom att en ny yta läggs in i det befintliga röret. Om ytan inte ligger an jämnt mot väggen kan det uppstå fickor där vatten stannar kvar eller där flödet bromsas. Det märks inte vid en snabb provspölning, men när systemet används varje dag blir skillnaden tydlig.
Hos fastigheter med många lägenheter kan det ta ännu längre tid innan felet identifieras. Om bara en avloppsstam har behandlats och de övriga fungerar kan boende tro att problemet finns någon annanstans i systemet.
Preparationen avgör mer än själva instoppningen
Innan en liner kan läggas in måste det gamla röret rengöras och inspekteras ordentligt. Kvarvarande rostflagor, avlagringar eller ojämnheter gör att linern inte får fäste på hela ytan. De flesta företag har kameror som kan visa rörinnandömet, men det skiljer sig hur mycket tid som läggs på att tolka bilderna.
En del avvikelser går att åtgärda under arbetets gång, andra kräver att man backar och fräser bort det som stör. Det tar tid och kostar pengar, och där uppstår en konflikt mellan ekonomi och kvalitet.
Utrustningen har sin egen felmarginal
Linern dras eller pressas in med hjälp av olika system. Vissa använder lufttryck, andra vatten eller ånga för att expandera materialet. Om trycket varierar under härdningen kan det bli ojämnheter i tjockleken. Det syns inte när linern är färdig, men det påverkar hur hårt den ligger an mot rörväggen.
Hög luftfuktighet, felaktig temperatur eller för snabb härdning är andra faktorer som påverkar resultatet. De flesta av dessa parametrar är enklare att kontrollera inomhus än i källare eller tekniska utrymmen med dålig ventilation.
Hur fastigheten är byggd spelar roll
I Stockholm och Uppsala finns många flerfamiljshus från miljonprogrammet där avloppsstammarna löper genom våtutrymmen och sedan ner genom källarplan. Rören är ofta gjutna in i väggar eller ligger bakom plattor. Det gör både inspektion och efterjustering svårare.
Äldre fastigheter har ibland avloppssystem med varierande diameter, där ett tjockare rör plötsligt övergår i ett smalare utan att det framgår av ritningarna. Om linern anpassas efter den del av röret som syns kan den bli för vid eller för trång längre in.
Vem upptäcker felet först
Det är sällan fastighetsägaren som ser att något är fel. Det är boende som hör ljud, luktar avlopp eller märker att vattnet inte rinner som det ska. Ofta ringer de först fastighetsskötaren, som i sin tur kontaktar den som utförde arbetet.
Om flera månader har gått kan det vara svårt att avgöra om felet beror på själva reliningarbetet eller på något som hänt efteråt. Garantin kan täcka materialet men inte arbetet, eller tvärtom. Det blir en förhandling snarare än en teknisk bedömning.
Dokumentation från inspektionen
Företag som arbetar seriöst med relining i Stockholm och Uppsala, som exempelvis Rmrelining.se, filmar rören före och efter arbetet. Det ger en tidsstämplad referens som kan användas om något inte stämmer senare. Men alla arkiverar inte materialet på ett sätt som gör det enkelt att hitta rätt sekvens när en reklamation kommer in.
Om ingen film finns från före arbetet kan det vara omöjligt att bevisa att en skada fanns redan från början eller uppstod under installationen. Det gör att bevisbördan hamnar på fastighetsägaren.
Garantins formulering
En tioårsgaranti låter trygg, men villkoren varierar kraftigt. Vissa täcker bara materialet, andra inkluderar arbete och resor. Ibland krävs att fastighetsägaren kan visa att rören skötts enligt ett visst schema, vilket få gör i praktik.
Det finns också garantier som minskar i värde över tid, så att år fem täcker halva kostnaden och år åtta bara en fjärdedel. Det står i avtalet, men det är lätt att missa om man bara tittar på rubriken.
Vad som kunde ha förhindrat problemet
De flesta fel som upptäcks sent hade kunnat identifieras om inspektionen före arbetet varit grundligare. Men grundlig inspektion kostar tid, och den tiden måste någon betala för. Många fastighetsägare väljer det billigare alternativet för att budgeten är stram, och då blir risken större att något missas.
En annan faktor är kommunikationen mellan den som gör kamerainspektionen och den som utför reliningarbetet. Om det är två olika företag eller två olika team inom samma företag kan information gå förlorad.
När felet väl har konstaterats
Att åtgärda ett relingfel kan vara enklare eller svårare beroende på var det sitter. Ibland räcker det med att spola igenom med högtryck och jämna till ytan. Andra gånger måste hela linern tas bort och arbetet göras om från början.
Kostnaden landar ofta på den part som har svagast dokumentation. Om inget avtal tydligt anger vem som ansvarar för vad kan ärendet hamna i allmän reklamationsnämnd eller tvist.
Vad som behöver finnas med i avtalet
Ett bra avtal anger inte bara vad som ska göras utan också hur det ska dokumenteras, vilka tester som ska genomföras innan arbetet godkänns och vad som händer om något inte fungerar som det ska. Det bör också framgå vem som äger filmerna från inspektionen och hur länge de ska sparas.
Fastighetsägare som kräver den typen av villkor i förväg får oftast färre offerter, men de som lämnar anbud brukar vara mer erfarna.